onsdag 26 januari 2011

Fördomar

Åh, vad jag blir irriterad!
Tänkte att jag skulle sätta mig och läsa en omtalad ungdomsbok, Tusen gånger starkare av Christina Herrström. Aktuell nu med filmatisering också.
Den handlar om hur flicker viker sig för att bli omtyckta, dels för den populära tjejen i klassen, dels för alla killar. Man ska inte bre ut sig, vara för duktig, passa in osv. Berättare, eller snarare tänkaren, är Signe 15 år. Hon filosoferar över dessa saker, och här kommer en sak som irriterar mig: kom till saken nån gång! Hon funderar så mycket över detta, att man fattat för länge sen vart hon vill komma.
Sen kom droppen för vad jag orkade med på sidan 36, när hon med en kompis sitter på skolbiblioteket och skrattar åt olika samtal.
Citat: "De handlar ofta om bibliotekarien som heter Britta. Hon har grått hår samlat i en fläta fäst i nacken, tjocka nylonstrumpor, blå och grönrutig kjol och vit blus nästan jämt. hon är ungefär 60 år tror jag. Hon vaktar biblioteket som en hund och hyssjar på alla som inte viskmumlar. Jag brukar fundera över hur jag tror att hon lever. Jag tror inte att hon har någon man. Och det beror bland annat på att hon har svart tjocka strån, kanske fem sex stycken på sin överläpp. Men hon har istället sina böcker, rad efter rad av böcker, de flesta ganska gamla nu, för skolbiblioteken har inga pengar att köpa nytt för." Osv.
Den här boken kom 2008. Inte så länge sen alltså.
Då känner jag bara att nä, varför ska man ständigt läsa det här fördomsfulla. Hon slår ner på de fördomar och föreställningar som finns bland tonåringarna, men skildrar själv, i det här fallet, en bibliotekarie som knappt existerar längre.
Jag blir så less på sånt här, och orkar inte med mer ungdomsboksförnumstighet för ett tag.

5 kommentarer:

  1. Fy fanken rent ut sagt. Undrar hur många år sedan det var som författaren var på ett bibliotek och träffade en livs levande bibliotekarie, och inte en schablon. Suck & stön! Morr!

    SvaraRadera
  2. Hm, man undrar ju vem som kommer att få spela den där fula gamla bibliotekarien i filmen? Det är ju sällan fula bokkaraktärer får vara så fula på film. Möjligtvis får en vanlig snygg, lagom ung och smal skådis spela gammal ful tant genom att ha på sig en ful tröja och lite otrendig frisyr.
    T ex i Drottningoffret om det var någon som såg den för ett par veckor sedan på tv? Den fula rasistiska socionomen (socionomer framställs väl ofta också fördomsfullt som fula missanpassade och fattiga...?) som i boken beskrivs som riktigt ful och tjock spelas av Görel Crona. Inte alls ful och inte alls samma karaktär som i boken.

    SvaraRadera
  3. Ok. Jag är bibliotekarie. Jag har inte någon man. Jag har mörka strån på överläppen. Jag har nylonstrumpbyxor - på vintern är de faktiskt ganska tjocka. Jag har böcker i långa rader både på jobbet och hemma och mitt liv är paaaaaaaaaarty! Allvarligt alltså! :)

    SvaraRadera
  4. Det där porträttet av skolbibliotekarien är verkligen helt oförståeligt, särskilt som budskapet i boken är (kvasi)feministiskt. För vad författaren egentligen säger är ju att en sådan kvinna med det utseendet är suspekt och okvinnlig, helt enkelt inte en "riktig kvinna". Hon får liksom skylla sig själv att hon inte har en karl. Give me a break!

    SvaraRadera
  5. Aningens Off Topic, men shit! Igår hade vi 79 unika besök på bloggen enligt Google Analytics. Nytt rekord!: Ska se om jag kan hitta någon funktion att skicka all statistik till er också. Intressant! :)

    SvaraRadera