Favoritnoveller

När vi ändå är inne på ämnet noveller så måste jag skriva några rader om en av mina favoritförfattare, Kristian Petri. Det måste vara en sådan där författare som man på något sätt får upp ögonen för genom att man av en slump köper någon av hans böcker på en bokrea. I mitt fall tror jag förresten det var genom att jag fick i uppdrag att recensera hans bok Den sista ön för ÖrebroKuriren. Jag minns att jag läste den när jag bodde i Borås, och när jag nu kollar upp boken ser jag att den kom ut på Bonniers 1994 - vilket stämmer bra överens i tid med hur jag minns det.
Det är svårt att riktigt beskriva vad som är så bra med Kristian Petris böcker. Förmodligen låter jag luddig när jag säger att det är en speciell känsla och stämning i hans noveller. Det är ofta ett stort drag av melankoli - något som ofta tilltalar mig i litteraturen. Det är en känsla som ofta går att känna även i romaner av Anders Paulrud och dansken Jens Christian Gröndahl. Inte minst är det mycket som får tankarna att dra iväg mot Paul Auster.

Häromdagen läste jag novellsamlingen Nattboken av Petri. Det dröjer inte många meningar innan man som läsare befinner sig i ett några delar verkligt och några delar surrealistiskt landskap. Genom berättarjaget som är författaren själv hamnar man i något slags mittemellanland där man inte vet om det är fiktion eller om det faktiskt har hänt författaren på riktigt. De allra flesta novellerna i Nattboken är skrivna med ett tydligt berättarjag - och det är också de som är de allra bästa i samlingen. Här finns stora likheter med Auster som ju är en författare som skriver romaner om författare som håller på att skriva romaner. Metafiktion helt enkelt! De noveller i Nattboken som är skrivna i tredjeperson är inte fullt lika bra som de med författarjaget som utgångsperspektiv. Det kanske är något med att det där är tydligare att det är ren och skär fiktion. I de andra novellerna ligger spänningen så mycket i att man befinner sig i en overklig verklighet som blir tydligare genom fiktionens osäkerhet.

Idag när jag kollar upp Kristian Petri på Adlibris ser jag till min förtjusning att han kommer ut med en ny roman i höst, Pappan. Sätter genast upp den på bevakningslistan!

Lite kuriosa förresten, Kristian Petri sägs vara förlagan till Charlie Christensens figur Krille Krokodil i Arne Anka-serien...